لَطَّفَ
Root: لطف
Form: 2
Full Definition
لَطَّفَII
It acted as an attenuant, and as an emollient.
2 لَطَّفَهُ, Verbal.Noun تَلْطِيفٌ, [He made it slender]. (A, and K, art. حشر; &c.)
2 لَطَّفَهُ, Verbal.Noun تَلْطِيفٌ, [He made it slender]. (A, and K, art. حشر; &c.)